Redovisning for anställda optioner

ESO: Redovisning för personaloptioner av David Harper Relevans över Pålitlighet Vi kommer inte att se över den upphetsade debatten om huruvida företagen ska bekosta personaloptioner. Vi bör dock fastställa två saker. För det första har experterna på FASB önskat kräva alternativutgifter sedan början av 1990-talet. Trots det politiska trycket blev utgifterna mer eller mindre oundvikliga när International Accounting Board (IASB) krävde det på grund av det avsiktliga drivet för konvergens mellan amerikanska och internationella redovisningsstandarder. (För relaterad läsning, se Kontroversen över alternativutgifter.) För det andra finns en legitim debatt om de två huvudkvaliteterna av bokföringsinformation: relevans och tillförlitlighet. Årsredovisningen uppvisar den relevanta standarden när de inkluderar alla materialkostnader som företaget ådragit sig - och ingen förnekar allvarligt att alternativen är en kostnad. Rapporterade kostnader i finansiella rapporter uppnår tillförlitligheten när de mäts på ett opartiskt och korrekt sätt. Dessa två kvaliteter av relevans och tillförlitlighet kolliderar ofta i redovisningsramen. Till exempel är fastigheter redovisade till anskaffningsvärde, eftersom historisk kostnad är mer tillförlitlig (men mindre relevant) än marknadsvärde - det vill säga vi kan mäta med tillförlitlighet hur mycket som har spenderats för att förvärva fastigheten. Motståndare mot utgifter prioriterar pålitligheten och insisterar på att alternativkostnader inte kan mätas med konsekvent noggrannhet. FASB vill prioritera relevans, tro att det är ungefär korrekt att fånga en kostnad är viktigare än att vara exakt fel när man utesluter det helt och hållet. Upplysningar som krävs men inte erkännande för nu I mars 2004 kräver den nuvarande regeln (FAS 123) upplysningar men inte erkännande. Det innebär att kostnadsberäkningar av optioner måste redovisas som en fotnot, men de behöver inte redovisas som en kostnad i resultaträkningen, där de skulle minska den redovisade vinsten (vinst eller nettovinst). Det innebär att de flesta företag faktiskt rapporterar fyra resultat per aktie (EPS) - om inte de frivilligt väljer att erkänna alternativ som hundratals har redan gjort: I resultaträkningen: 1. Grundläggande EPS 2. Utspädd EPS 1. Pro Forma Basic EPS 2. Pro Forma Utspädd EPS Utspädd EPS Fångar Vissa Alternativ - De som är gamla och i pengar En viktig utmaning i dataprogrammet EPS är potentiell utspädning. Speciellt vad gör vi med utestående men ej utnyttjade alternativ, gamla optioner som beviljats ​​tidigare år som lätt kan konverteras till vanliga aktier när som helst (Detta gäller inte bara aktieoptioner utan även konvertibel skuld och vissa derivat.) Utspädd EPS försöker fånga denna potentiella utspädning med hjälp av den treasury-stock-metod som illustreras nedan. Vårt hypotetiska företag har utestående 100 000 stamaktier, men har också 10 000 utestående alternativ som alla ingår i pengarna. Det innebär att de beviljades med ett 7 lösenpris, men beståndet har sedan stigit till 20: Basic EPS (nettoinkomst stamaktier) är enkelt: 300.000 100.000 3 per aktie. Utspädd EPS använder sig av treasury-stock-metoden för att svara på följande fråga: hypotetiskt hur många vanliga aktier skulle vara utestående om alla alternativ i pengarna utövades idag I exemplet diskuterat ovan skulle övningen ensam lägga till 10 000 stamaktier till bas. Den simulerade övningen skulle emellertid ge extra kontanter till företaget: övningsinkomst på 7 per option plus en skatteförmån. Skatteförmånen är reell kontanter eftersom företaget får reducera sin beskattningsbara inkomst med optionsvinsten - i det här fallet 13 per optionsoption. Varför Eftersom IRS kommer att samla skatter från optionsinnehavarna som kommer att betala ordinarie inkomstskatt på samma vinst. (Observera att skatteförmånen avser icke-kvalificerade aktieoptioner. Så kallade incitamentoptioner kan inte vara avdragsgilla för bolaget, men färre än 20 optioner är ISOs.) Låt oss se hur 100 000 stamaktier blir 103.900 utspädda aktier under treasury-stock-metoden, som, kom ihåg, är baserad på en simulerad övning. Vi antar utövandet av 10 000 pengar i pengar, det här lägger till 10 000 stamaktier till basen. Men företaget får tillbaka utbildningsinkomster på 70 000 (7 lösenpris per option) och en kontant skatteförmån på 52 000 (13 vinst x 40 skattesats 5,20 per option). Det är en enorm 12,20 kontantrabatt, så att säga, per option för en total rabatt på 122.000. För att slutföra simuleringen antar vi att alla extra pengar används för att köpa tillbaka aktier. Till det nuvarande priset på 20 per aktie köper företaget 6 100 aktier. Sammanfattningsvis skapar konverteringen av 10 000 alternativ endast 3 900 netto ytterligare aktier (10 000 optioner konverterade minus 6.100 återköp aktier). Här är den faktiska formeln, där (M) nuvarande marknadspris, (E) lösenpris, (T) skattesats och (N) antal optioner utövade: Pro Forma EPS Fångar de nya optioner som beviljats ​​under året Vi har granskat hur utspädd EPS fångar effekten av utestående eller gamla in-the-money alternativ som beviljats ​​tidigare år. Men vad gör vi med optioner som beviljats ​​under det aktuella räkenskapsåret som har noll inneboende värde (det vill säga förutsatt att lösenpriset motsvarar aktiekursen), men är kostsamt ändå eftersom de har tidvärde. Svaret är att vi använder en options-prismodell för att uppskatta en kostnad för att skapa en icke-kassakostnad som minskar den redovisade nettoresultatet. Med treasury-stock-metoden ökar nämnaren av EPS-kvoten genom att lägga till aktier, minskar proforma expensing täljaren av EPS. (Du kan se hur kostnaderna inte dubblar räknas som vissa har föreslagit: utspädd EPS innehåller gamla alternativtillskott medan proforma expensing innehåller nya bidrag.) Vi granskar de två ledande modellerna Black-Scholes och Binomial, under de kommande två delarna av detta Serier, men deras effekt är vanligtvis att producera en verkligt värde uppskattning av kostnad som ligger någonstans mellan 20 och 50 av aktiekursen. Medan den föreslagna redovisningsregeln som kräver utgiftsfördelning är mycket detaljerad är rubriken verkligt värde på bidragsdatumet. Detta innebär att FASB vill kräva att företagen ska uppskatta optionsmässigt verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet och redovisa (redovisa) denna kostnad i resultaträkningen. Tänk på bilden nedan med samma hypotetiska företag som vi tittade på ovan: (1) Utspädd EPS baseras på att dividera justerad nettovinst på 290.000 till en utspädd aktiebas på 103.900 aktier. Men under proforma kan den utspädda andelens bas vara olika. Se vår tekniska anmärkning nedan för mer information. Först kan vi se att vi fortfarande har vanliga aktier och utspädda aktier där utspädda aktier simulerar utövandet av tidigare beviljade optioner. För det andra har vi vidare antagit att 5 000 optioner har beviljats ​​under innevarande år. Låt oss anta att vår modell beräknar att de är värda 40 av 20 aktiekurs, eller 8 per alternativ. Den totala utgiften är därför 40 000. För det tredje, eftersom våra möjligheter råkar klippa på fyra år, kommer vi att avskriva utgiften de närmaste fyra åren. Det här är principen om redovisning som matchar principen: Tanken är att vår medarbetare kommer att tillhandahålla tjänster under intjänandeperioden, så att utgiften kan spridas över den perioden. (Även om vi inte har illustrerat det, får företagen sänka utgiften i väntan på eventuella förverkande på grund av anställningsavslutningar. Ett företag kan till exempel förutse att 20 av de beviljade optionerna förverkas och minska kostnaderna i enlighet därmed.) Vår nuvarande årliga Kostnaden för optionsbidraget är 10 000, den första 25 av de 40 000 utgifterna. Vår justerade nettoresultat är därför 290 000. Vi delar upp detta i både vanliga aktier och utspädda aktier för att producera den andra uppsättningen proforma EPS-nummer. Dessa måste redovisas i en fotnot och kommer med stor sannolikhet att kräva erkännande (i resultaträkningen) för räkenskapsår som börjar efter den 15 december 2004. En slutlig teknisk not för de modiga Det finns en teknik som förtjänar att nämna några: Vi använde samma utspädda aktiebas för både utspädda EPS-beräkningar (rapporterad utspädd EPS och proforma utspädd EPS). Tekniskt sett ökar aktiebasen under proforma utspädd ESP (punkt iv i ovanstående bokslutsrapport) med antalet aktier som kan köpas med den avskrivna kompensationsutgiften (det vill säga utöver övningsintäkterna och Skatteförmåner). Därför, under det första året, då endast 10 000 av 40 000 optionskostnader har belastats, kan de övriga 30 000 hypotetiskt återköpa ytterligare 1.500 aktier (30 000 20). Detta - i det första året - producerar totalt antal utspädda aktier på 105 400 och utspädd EPS på 2,75. Men i det fjärde året, allt annat lika, skulle 2,79 ovan vara korrekt eftersom vi redan skulle ha färdigställt 40 000. Kom ihåg att detta endast gäller för proforma utspädd EPS där vi kostnadsberäknar alternativ i täljaren. Konklusion Utgiftsoptioner är bara ett försök att uppskatta alternativkostnaden. Föredragandena har rätt att säga att alternativen är en kostnad och att räkna något är bättre än att inte räkna med något. Men de kan inte hävda att kostnadsberäkningar är korrekta. Tänk på vårt företag ovan. Vad händer om stocken dyker till 6 nästa år och stannade där Då alternativen skulle vara helt värdelösa, och våra kostnadsberäkningar skulle visa sig vara betydligt överdrivna medan vår EPS skulle bli underskattad. Omvänt, om beståndet gjorde det bättre än förväntat, skulle våra EPS-nummer vara överdrivna eftersom vår kostnad skulle ha visat sig vara diskret. Den här webbplatsen använder cookies för att ge dig en mer responsiv och personlig service. Genom att använda denna webbplats godkänner du vår användning av cookies. Läs vår cookieinformation för mer information om de cookies vi använder och hur du tar bort eller blockerar dem. Den fullständiga funktionaliteten hos vår webbplats stöds inte i din webbläsareversion, eller du kan ha valt kompatibilitetsläge. Vänligen stäng av kompatibilitetsläge, uppgradera din webbläsare till åtminstone Internet Explorer 9, eller försök med en annan webbläsare som Google Chrome eller Mozilla Firefox. IFRS 2 Aktiebaserad betalning Snabba artikellänkar IFRS 2 Aktiebaserad betalning kräver att ett företag ska redovisa aktiebaserade betalningstransaktioner (såsom beviljade aktier, aktieoptioner eller dela uppskattningsrättigheter) i sina finansiella rapporter inklusive transaktioner med anställda eller andra Parter som ska betalas kontant, andra tillgångar eller eget kapitalinstrument i företaget. Särskilda krav ingår för aktierelaterade och kontantavvecklade aktiebaserade betalningstransaktioner, såväl som de där företaget eller leverantören har ett val av kontanter eller eget kapitalinstrument. IFRS 2 utfärdades ursprungligen i februari 2004 och användes först för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare. I enlighet med IFRS 2 G41 Diskussionspapper Redovisning för Aktiebaserade Betalningar Publicerad Kommentarfrist 31 oktober 2000 Projekt läggs till i IASB-agendaen Projekthistorik IASB bjuder in kommentarer till G41 Diskussionspapper Redovisning för aktiebaserade betalningar Kommentarfrist 15 december 2001 Exponeringsutkast ED 2 Aktiebaserad betalning publicerad Kommentarfrist 7 mars 2003 IFRS 2 Aktierelaterad Betalning emitterad Effektiv för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2005 eller senare Exponeringsutkast Behållningsvillkor och Annulleringar offentliggjord Datum för anmälan 2 juni 2006 Ändrad genom Bestämningsvillkor och Avbeställningar (Ändringar i IFRS 2) Effektiva för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2009 eller senare Ändrad genom Förbättringar av IFRS (Omfattning av IFRS 2 och Reviderad IFRS 3) Gäller för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2009 eller senare. Ändrad genom koncernens likvida medel Nsactions Effektiv för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2010 Ändrad genom årliga förbättringar av IFRS 20102012 Cykel (definition av intjäningsvillkor) Effektiv för räkenskapsår som börjar den 1 juli 2014 eller senare Ändrad genom klassificering och mätning av aktiebaserade betalningstransaktioner (ändringar Till IFRS 2) Effektiv för räkenskapsår som börjar den 1 januari 2018 eller senare. Relaterade tolkningar Ändrade ändringar Sammanfattning av IFRS 2 I juni 2007 publicerade Deloitte IFRS Global Office en uppdaterad version av vår IAS Plus Guide till IFRS 2 Aktiebaserad Betalning 2007 (PDF 748k, 128 sidor). Guiden förklarar inte bara de detaljerade bestämmelserna i IFRS 2 utan handlar också om tillämpningen i många praktiska situationer. På grund av komplexiteten och mångfalden av aktiebaserade betalningsutmärkelser i praktiken är det inte alltid möjligt att vara definitiv när det gäller det rätta svaret. I den här handboken delar Deloitte med dig vårt sätt att hitta lösningar som vi anser vara i överensstämmelse med standardens mål. Specialutgåva av vårt IAS Plus-nyhetsbrev Du hittar en fyra sidors sammanfattning av IFRS 2 i en specialutgåva av vårt IAS Plus-nyhetsbrev (PDF 49k). Definition av aktiebaserad betalning En aktiebaserad betalning är en transaktion där företaget mottar varor eller tjänster antingen som ersättning för egetkapitalinstrument eller genom att ålägga skulder för belopp baserat på priset på företagets andelar eller andra eget kapitalinstrument i företaget . Bokföringsbehovet för den aktiebaserade betalningen beror på hur transaktionen kommer att lösas, det vill säga genom emission av (a) eget kapital, (b) kontant eller (c) eget kapital eller kontanter. Begreppet aktiebaserade betalningar är bredare än personaloptioner. IFRS 2 omfattar utfärdande av aktier eller rättigheter till aktier i utbyte mot tjänster och varor. Exempel på poster som ingår i IFRS 2 omfattas av aktierättningsgarantier, personaloptionsplaner, aktieägandeplaner för aktieägare, options optionsplaner och planer där utgivning av aktier (eller aktierättigheter) kan bero på marknads - eller marknadsrelaterade betingelser. IFRS 2 gäller för alla enheter. Det finns inget undantag för privata eller mindre enheter. Dotterbolag som använder sina föräldrar eller andra dotterbolag som ersättning för varor eller tjänster omfattas dessutom av standarden. Det finns två undantag från den allmänna tillämpningsprincipen: För det första bör utgivning av aktier i en rörelseförening redovisas enligt IFRS 3 Business Combinations. Dock bör man se till att särskilja aktierelaterade betalningar i samband med förvärvet från de som relaterar till fortlöpande personaltjänster. För det andra omfattar IFRS 2 inte aktiebaserade betalningar inom ramen för punkterna 8-10 i IAS 32 Finansiella instrument: Presentation. Eller punkterna 5-7 i IAS 39 Finansiella Instrument: Erkännande och Mätning. Därför bör IAS 32 och IAS 39 tillämpas för råvarubaserade derivatkontrakt som kan lösas i aktier eller aktierättigheter. IFRS 2 gäller inte aktiebaserade betalningstransaktioner annat än för förvärv av varor och tjänster. Aktieutdelning, köp av egna aktier och utfärdande av ytterligare aktier ligger därför utanför dess räckvidd. Redovisning och mätning Utgivning av aktier eller rättigheter till aktier kräver en ökning av en komponent i eget kapital. IFRS 2 kräver att avräkning av debetavgiften kostnadsförs när betalningen för varor eller tjänster inte utgör en tillgång. Kostnaden ska erkännas när varorna eller tjänsterna konsumeras. Till exempel skulle utgivning av aktier eller rättigheter till aktier att köpa inventering presenteras som en ökning av lager och skulle kostnadsföras endast när varulagret säljs eller försämras. Utgivning av fullt ägda aktier eller rättigheter till aktier antas relatera till tidigare tjänst, vilket kräver att hela beloppet av tilldelningsdagens verkliga värde kostnadsförs omedelbart. Emitteringen av aktier till anställda med en treårig intjänandeperiod anses vara relaterad till tjänster under intjänandeperioden. Därför bör det verkliga värdet på den aktiebaserade betalningen, som fastställs vid beviljandedagen, kostnadsföras under intjänandeperioden. Som en generell princip motsvarar den totala utgiften för aktierelaterade aktiebaserade betalningar det multipla av de totala instrument som väcker och det verkliga värdet av dessa instrument. Kort sagt, det är truende att återspegla vad som händer under intjänandeperioden. Om emellertid den aktierelaterade aktiebaserade betalningen har ett marknadsrelaterat prestationsförhållande, skulle kostnaden ändå redovisas om alla övriga intjänandebestämmelser är uppfyllda. Följande exempel ger en illustration av en typisk aktiebaserad betalning av eget kapital. Illustration Erkännande av personaloptionsbidrag Bolaget beviljar totalt 100 optionsoptioner till 10 ledamöter av koncernledningen (10 optioner vardera) den 1 januari 20X5. Dessa alternativ väger i slutet av en treårsperiod. Bolaget har beslutat att varje option har ett verkligt värde vid tidpunkten för beviljandet lika med 15. Bolaget förväntar sig att alla 100 optioner kommer att väga och registrerar därför följande post den 30 juni 20X5 - slutet av sin första halvårsrapportering period. Dr Aktiekostnad (90 15) 6 perioder 225 per period. 225 4 250250250 150 Beroende på typen av aktiebaserad betalning kan verkligt värde bestämmas av värdet av aktierna eller rättigheterna till aktier uppgivna eller av värdet av de erhållna varorna eller tjänsterna: Allmän mervärdesmätningsprincip. I princip ska transaktioner där varor eller tjänster mottas som ersättning för enhetens egetkapitalinstrument värderas till verkligt värde på de erhållna varorna eller tjänsterna. Endast om det verkliga värdet på varorna eller tjänsterna inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt skulle det verkliga värdet av de beviljade kapitalinstrumenten användas. Mätning av personaloptioner för anställda. För transaktioner med anställda och andra som tillhandahåller liknande tjänster är företaget skyldigt att mäta det verkliga värdet av de beviljade aktierelaterade instrumenten, eftersom det vanligtvis inte är möjligt att på ett tillförlitligt sätt uppskatta det verkliga värdet av de anställda tjänsterna. När mäter verkligt värde - alternativ. För transaktioner som värderas till verkligt värde av de beviljade eget kapitalinstrumenten (t. ex. transaktioner med anställda), bör verkligt värde beräknas vid tilldelningsdatum. När mäter verkligt värde - varor och tjänster. För transaktioner som mäts till verkligt värde på de erhållna varorna eller tjänsterna bör verkligt värde beräknas vid mottagandet av dessa varor eller tjänster. Mätvägledning. För varor eller tjänster som mäts med utgångspunkt från det verkliga värdet av de beviljade egna kapitalinstrumenten anger IFRS 2 att i allmänhet inte beaktas inlåningsförhållanden vid beräkning av verkligt värde för aktierna eller optionerna vid det aktuella mätdatumet (som specificerat ovan). I stället beaktas inlåningsförhållanden genom att justera antalet egetkapitalinstrument som ingår i värdet av transaktionsbeloppet så att det belopp som redovisas för varor eller tjänster som mottas som ersättning för de beviljade kapitalinstrumenten i slutändan baseras på antalet egna kapital Instrument som så småningom väger. Mer mätvägledning. IFRS 2 kräver att verkligt värde på eget kapitalinstrument som beviljas baseras på marknadspriser, om det är tillgängligt, och att ta hänsyn till villkoren för vilka dessa egetkapitalinstrument beviljades. I avsaknad av marknadspriser beräknas verkligt värde med hjälp av en värderingsteknik för att uppskatta vad priset på dessa egetkapitalinstrument skulle ha varit på mätdatum i en vapenlängdstransaktion mellan kunniga, villiga parter. Standarden anger inte vilken modell som ska användas. Om det verkliga värdet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt. IFRS 2 kräver att aktiebaserad betalningstransaktion värderas till verkligt värde för såväl noterade som onoterade enheter. IFRS 2 tillåter användandet av eget värde (det vill säga det verkliga värdet av aktierna minskat lösenpris) i de sällsynta fall där det verkliga värdet på egetkapitalinstrumentet inte kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Men detta mäts inte bara på beviljandedatumet. Ett företag skulle behöva omvärdera inneboende värde vid varje rapporteringsdatum till slutlig avräkning. Prestanda villkor. IFRS 2 skiljer mellan hantering av marknadsbaserade prestationsförhållanden från icke-marknadsföringsförhållanden. Marknadsförhållandena är de som är relaterade till marknadspriset för ett företags eget kapital, till exempel att uppnå ett angivet aktiekurs eller ett specificerat mål baserat på en jämförelse av företagets aktiekurs med ett aktiekursindex för andra enheter. Marknadsbaserade prestationsförhållanden ingår i mervärdesdagen för verkligt värde (likaså beaktas icke-inlåningsförhållanden vid mätningen). Däremot justeras det verkliga värdet av egetkapitalinstrument inte för att ta hänsyn till icke-marknadsbaserade prestationsegenskaper - dessa beaktas istället genom att justera antalet egetkapitalinstrument som ingår i mätningen av den aktiebaserade betalningstransaktionen och är Justeras varje period fram till dess att egetkapitalinstrumentet är väsentligt. Anmärkning: Årliga förbättringar av IFRS 20102012 Cycle ändrar definitionerna av uppehållstillstånd och marknadsförutsättningar och lägger till definitioner för prestationskondition och serviceförhållande (som tidigare var en del av definitionen av uppehållstillstånd). Ändringarna gäller för årsperioder som börjar den 1 juli 2014 eller senare. Ändringar, avbokningar och uppgörelser Fastställandet av huruvida en förändring av villkoren påverkar det redovisade beloppet beror på huruvida de nya instrumentens verkliga värde är större Än det verkliga värdet av de ursprungliga instrumenten (båda bestämda vid ändringstidpunkten). Ändring av villkoren för vilka egetkapitalinstrument beviljats ​​kan ha en effekt på den kostnad som ska registreras. IFRS 2 förtydligar att riktlinjerna för modifieringar också gäller för instrument som modifierats efter deras intjänandedatum. Om det verkliga värdet av de nya instrumenten är mer än det verkliga värdet av de gamla instrumenten (t. ex. genom minskning av lösenpris eller utfärdande av ytterligare instrument), redovisas inkrementet under resterande intjänandeperiod på ett sätt som liknar det ursprungliga mängd. Om ändringen sker efter intjänandeperioden redovisas inkrementet omedelbart. Om det verkliga värdet av de nya instrumenten är lägre än det verkliga värdet av de gamla instrumenten, bör det ursprungliga verkliga värdet av de beviljade egna instrumenten kostnadsföras som om ändringen aldrig inträffade. Avbeställningen eller avvecklingen av egetkapitalinstrument redovisas som en acceleration av intjänandeperioden och därför eventuellt belopp som inte är kända som annars skulle ha belastats bör omedelbart redovisas. Eventuella betalningar som gjorts vid uppsägning eller avveckling (upp till det verkliga värdet av egetkapitalinstrumentet) ska redovisas som återköp av en kapitalandel. Eventuell betalning som överstiger det verkliga värdet av de beviljade eget kapitalinstrumenten redovisas som en kostnad. Nya beviljade egna instrument kan identifieras som ersättning för uppsägda egetkapitalinstrument. I sådana fall redovisas de ersättande egetkapitalinstrumenten som en modifiering. Verkligt värde på de ersatta egetkapitalinstrumenten fastställs vid tidpunkten för tilldelningen, medan det verkliga värdet av de avbrutna instrumenten bestäms vid avbokningsdagen, med avdrag för eventuella kontantbetalningar vid uppsägning som redovisas som avdrag för eget kapital. Upplysningar Obligatoriska upplysningar innefattar: arten och omfattningen av aktiebaserade betalningsarrangemang som existerade under perioden hur det verkliga värdet av de erhållna varorna eller tjänsterna eller det verkliga värdet av de beviljade egetkapitalinstrumenten under perioden bestämdes effekten av aktie Baserade betalningstransaktioner på företagets vinst eller förlust för perioden och dess finansiella ställning. Effektivt datum IFRS 2 gäller för årsperioder som börjar den 1 januari 2005 eller senare. Tidigare tillämpning uppmuntras. Övergång Samtliga aktierelaterade aktiebaserade betalningar som beviljats ​​efter den 7 november 2002, som ännu inte är belagda vid IFRS 2, ska redovisas med tillämpning av bestämmelserna i IFRS 2. Enheter är tillåtna och uppmuntrade men inte nödvändiga att tillämpa Denna IFRS till andra bidrag av egetkapitalinstrument om (och endast om) företaget tidigare har offentliggjort det verkliga värdet av de egna kapitalinstrument som fastställts i enlighet med IFRS 2. Den jämförande informationen som presenteras i enlighet med IAS 1 ska omräknas för alla bidrag Eget kapitalinstrument som kraven i IFRS 2 tillämpas på. Justeringen för att återspegla denna förändring redovisas i öppningsbalansen för kvarhållen vinst för den tidigaste perioden som presenteras. IFRS 2 ändrar punkt 13 i IFRS 1 Första gången Adoption of International Financial Reporting Standards för att lägga till ett undantag för aktiebaserade betalningstransaktioner. På samma sätt som enheter som redan tillämpar IFRS måste första gången adoptera tillämpa IFRS 2 för aktiebaserade betalningstransaktioner den 7 november 2002 eller senare. Dessutom krävs inte att en första adopterare tillämpar IFRS 2 på aktiebaserade betalningar som beviljats Efter den 7 november 2002 som innehas före det senare av (a) datumet för övergång till IFRS och (b) 1 januari 2005. En förstagångsanpassare kan välja att tillämpa IFRS 2 tidigare endast om den offentligt har offentliggjort det verkliga värdet av Aktiebaserade betalningar som fastställts vid mätdatumet i enlighet med IFRS 2. Skillnader med FASB-förklaringen 123 Reviderad 2004 I december 2004 publicerade US FASB FASB-uppgift 123 (reviderad 2004) aktiebaserad betalning. I uttalande 123 (R) krävs att ersättningskostnaden avseende aktiebaserade betalningstransaktioner redovisas i finansiella rapporter. Klicka för FASB Press Release (PDF 17k). Deloitte (USA) har publicerat en särskild utgåva av sitt Heads Up nyhetsbrev som sammanfattar de centrala begreppen i FASB Statement No. 123 (R). Klicka för att ladda ner Heads Up Newsletter (PDF 292k). Medan uttalande 123 (R) i stor utsträckning överensstämmer med IFRS 2, kvarstår vissa skillnader, vilket beskrivs i ett QampA-dokument FASB utfärdat tillsammans med den nya uttalandet: Q22. Är uttalandet konvergerat med internationella redovisningsstandarder. Redogörelsen är i stort sett konvergerad med International Financial Reporting Standard (IFRS) 2, aktiebaserad betalning. Redovisningen och IFRS 2 har potential att skilja sig på endast några få områden. De mer betydande områdena beskrivs kortfattat nedan. IFRS 2 kräver användning av den modifierade bidragsdatummetoden för aktiebaserade betalningsavtal med icke-anställda. I motsats härtill kräver emittent 96-18 att bidrag av aktieoptioner och andra egetkapitalinstrument till icke-anställda värderas vid det tidigare av (1) det datum då ett åtagande för motpartens prestation att tjäna egetkapitalinstrumentet uppnås eller (2) Det datum då motpartens prestanda är fullständigt. IFRS 2 innehåller strängare kriterier för att bestämma huruvida en personalandelsköpsplan är kompensatorisk eller inte. Som ett resultat av detta anses vissa köpoptionsplaner för anställda, för vilka IFRS 2 kräver att ersättningskompensation redovisas, inte anses ge upphov till ersättningskostnad enligt uttalandet. IFRS 2 tillämpar samma mätkrav på personaloptionsoptioner oavsett om emittenten är en offentlig eller en icke-offentlig enhet. I förklaringen krävs att en icke-offentlig enhet redovisar sina optioner och liknande egetkapitalinstrument baserat på deras verkliga värde om inte det är praktiskt att uppskatta den förväntade volatiliteten i företagets aktiekurs. I den situationen är företaget skyldigt att mäta sina aktieandelar och liknande instrument till ett värde med hjälp av den historiska volatiliteten i ett lämpligt branschindex. I skattemyndigheter som Förenta staterna, där tidvärdet av aktieoptioner i allmänhet inte är avdragsgilla för skattemässiga ändamål, kräver IFRS 2 att ingen uppskjuten skattefordran redovisas för kompensationskostnaden relaterad till tidvärdesbeståndsdelen av verkligt värde för en tilldela. En uppskjuten skattefordran redovisas endast om och när optionsoptionerna har inneboende värde som kan vara avdragsgilla för skattemässiga ändamål. Därför kan ett företag som beviljar en aktieoptionsoption till en anställd i utbyte mot tjänster inte erkänna skatteeffekter förrän priset är in-the-money. I motsats härtill krävs att redovisningen av en uppskjuten skattefordran baseras på tilldelningsdatumets verkliga värde. Effekterna av efterföljande minskningar av aktiekursen (eller bristen på ökning) återspeglas ej i redovisningen av uppskjuten skattefordran tills den relaterade kompensationskostnaden redovisas för skattemässiga ändamål. Effekterna av efterföljande ökningar som genererar överskattande skatteförmåner redovisas när de påverkar skatter som ska betalas. Uttalandet kräver en portföljinriktning för att bestämma överkursförmåner av aktiekurser i inbetalt kapital som är tillgängliga för att kompensera avskrivningar av uppskjutna skattemässiga tillgångar, medan IFRS 2 kräver en individuell instrumentinriktning. Sålunda redovisas vissa avskrivningar av uppskjutna skattefordringar som redovisas i inbetalt kapital enligt upplysningen vid fastställande av nettoresultat enligt IFRS 2. Skillnader mellan upplysningen och IFRS 2 kan ytterligare reduceras i framtiden när IASB Och FASB överväger om ytterligare arbete ska vidtas för att ytterligare konvergera sina respektive redovisningsstandarder för aktiebaserad betalning. Mars 2005: sekretesspolicyn för sekreterare i sekretesspolicyn 107 Den 29 mars 2005 utfärdade personalen i den amerikanska värdepappers - och valutakommissionen personalräkningsbulletinen 107 som behandlar värderingar och andra redovisningsfrågor för aktiebaserade betalningsarrangemang av offentliga företag enligt FASB-förklaringen 123R aktiebaserad Betalning. För offentliga företag motsvarar värderingar enligt uttalande 123R de som enligt IFRS 2 Aktiebaserad Betalning. SAB 107 ger vägledning i samband med aktiebaserade betalningstransaktioner med icke-anställda, övergången från den offentliga sektorns status till den offentliga enheten, värderingsmetoder (inklusive antaganden såsom förväntad volatilitet och förväntad löptid), redovisning av vissa inlösenbara finansiella instrument som utfärdats enligt aktiebaserad betalning Arrangemang, klassificering av ersättningskostnader, icke-GAAP finansiella åtgärder, första gången antagande av redovisning 123R under en delårsperiod, kapitalisering av ersättningskostnader relaterade till aktiebaserad betalningsordning, redovisning av inkomstskattseffekter av aktiebaserade betalningsarrangemang Vid antagande av uttalande 123R, modifiering av personaloptionsoptioner före antagandet av uttalande 123R och upplysningar i ledningsdiskussion och analys (MDampA) efter antagandet av uttalande 123R. One of the interpretations in SAB 107 is whether there are differences between Statement 123R and IFRS 2 that would result in a reconciling item: Question: Does the staff believe there are differences in the measurement provisions for share-based payment arrangements with employees under International Accounting Standards Board International Financial Reporting Standard 2, Share-based Payment (IFRS 2) and Statement 123R that would result in a reconciling item under Item 17 or 18 of Form 20-F Interpretive Response: The staff believes that application of the guidance provided by IFRS 2 regarding the measurement of employee share options would generally result in a fair value measurement that is consistent with the fair value objective stated in Statement 123R. Accordingly, the staff believes that application of Statement 123Rs measurement guidance would not generally result in a reconciling item required to be reported under Item 17 or 18 of Form 20-F for a foreign private issuer that has complied with the provisions of IFRS 2 for share-based payment transactions with employees. However, the staff reminds foreign private issuers that there are certain differences between the guidance in IFRS 2 and Statement 123R that may result in reconciling items. Footnotes omitted Click to download: March 2005: Bear, Stearns Study on Impact of Expensing Stock Options in the United States If US public companies had been required to expense employee stock options in 2004, as will be required under FASB Statement 123R Share-Based Payment starting in third-quarter 2005: the reported 2004 post-tax net income from continuing operations of the SampP 500 companies would have been reduced by 5, and 2004 NASDAQ 100 post-tax net income from continuing operations would have been reduced by 22. Those are key findings of a study conducted by the Equity Research group at Bear, Stearns amp Co. Inc. The purpose of the study is to help investors gauge the impact that expensing employee stock options will have on the 2005 earnings of US public companies. The Bear, Stearns analysis was based on the 2004 stock option disclosures in the most recently filed 10Ks of companies that were SampP 500 and NASDAQ 100 constituents as of 31 December 2004. Exhibits to the study present the results by company, by sector, and by industry. Visitors to IAS Plus are likely to find the study of interest because the requirements of FAS 123R for public companies are very similar to those of IFRS 2. We are grateful to Bear, Stearns for giving us permission to post the study on IAS Plus. The report remains copyright Bear, Stears amp Co. Inc. all rights reserved. Click to download 2004 Earnings Impact of Stock Options on the SampP 500 amp NASDAQ 100 Earnings (PDF 486k). November 2005: Standard amp Poors Study on Impact of Expensing Stock Options In November 2005 Standard amp Poors published a report of the impact of expensing stock options on the SampP 500 companies. FAS 123(R) requires expensing of stock options (mandatory for most SEC registrants in 2006). IFRS 2 is nearly identical to FAS 123(R). SampP found: Option expense will reduce SampP 500 earnings by 4.2. Information Technology is affected the most, reducing earnings by 18. PE ratios for all sectors will be increased, but will remain below historical averages. The impact of option expensing on the Standard amp Poors 500 will be noticeable, but in an environment of record earnings, high margins and historically low operating price-to-earnings ratios, the index is in its best position in decades to absorb the additional expense. SampP takes issue with those companies that try to emphasise earnings before deducting stock option expense and with those analysts who ignore option expensing. The report emphasises that: Standard amp Poors will include and report option expense in all of its earnings values, across all of its business lines. This includes Operating, As Reported and Core, and applies to its analytical work in the SampP Domestic Indices, Stock Reports, as well as its forward estimates. It includes all of its electronic products. The investment community benefits when it has clear and consistent information and analyses. A consistent earnings methodology that builds on accepted accounting standards and procedures is a vital component of investing. By supporting this definition, Standard amp Poors is contributing to a more reliable investment environment. The current debate as to the presentation by companies of earnings that exclude option expense, generally being referred to as non-GAAP earnings, speaks to the heart of corporate governance. Additionally, many equity analysts are being encouraged to base their estimates on non-GAAP earnings. While we do not expect a repeat of the EBBS (Earnings Before Bad Stuff) pro-forma earnings of 2001, the ability to compare issues and sectors depends on an accepted set of accounting rules observed by all. In order to make informed investment decisions, the investing community requires data that conform to accepted accounting procedures. Of even more concern is the impact that such alternative presentation and calculations could have on the reduced level of faith and trust investors put into company reporting. The corporate governance events of the last two-years have eroded the trust of many investors, trust that will take years to earn back. In an era of instant access and carefully scripted investor releases, trust is now a major issue. January 2008: Amendment of IFRS 2 to clarify vesting conditions and cancellations On 17 January 2008, the IASB published final amendments to IFRS 2 Share-based Payment to clarify the terms vesting conditions and cancellations as follows: Vesting conditions are service conditions and performance conditions only. Other features of a share-based payment are not vesting conditions. Under IFRS 2, features of a share-based payment that are not vesting conditions should be included in the grant date fair value of the share-based payment. The fair value also includes market-related vesting conditions. All cancellations, whether by the entity or by other parties, should receive the same accounting treatment. Under IFRS 2, a cancellation of equity instruments is accounted for as an acceleration of the vesting period. Therefore any amount unrecognised that would otherwise have been charged is recognised immediately. Any payments made with the cancellation (up to the fair value of the equity instruments) is accounted for as the repurchase of an equity interest. Any payment in excess of the fair value of the equity instruments granted is recognised as an expense. The Board had proposed the amendment in an exposure draft on 2 February 2006. The amendment is effective for annual periods beginning on or after 1 January 2009, with earlier application permitted. Deloitte has published a Special Edition of our IAS Plus Newsletter explaining the amendments to IFRS 2 for vesting conditions and cancellations (PDF 126k). June 2009: IASB amends IFRS 2 for group cash-settled share-based payment transactions, withdraws IFRICs 8 and 11 On 18 June 2009, the IASB issued amendments to IFRS 2 Share-based Payment that clarify the accounting for group cash-settled share-based payment transactions. The amendments clarify how an individual subsidiary in a group should account for some share-based payment arrangements in its own financial statements. In these arrangements, the subsidiary receives goods or services from employees or suppliers but its parent or another entity in the group must pay those suppliers. The amendments make clear that: An entity that receives goods or services in a share-based payment arrangement must account for those goods or services no matter which entity in the group settles the transaction, and no matter whether the transaction is settled in shares or cash. In IFRS 2 a group has the same meaning as in IAS 27 Consolidated and Separate Financial Statements . that is, it includes only a parent and its subsidiaries. The amendments to IFRS 2 also incorporate guidance previously included in IFRIC 8 Scope of IFRS 2 and IFRIC 11 IFRS 2Group and Treasury Share Transactions . As a result, the IASB has withdrawn IFRIC 8 and IFRIC 11. The amendments are effective for annual periods beginning on or after 1 January 2010 and must be applied retrospectively. Earlier application is permitted. Click for IASB press release (PDF 103k). June 2016: IASB clarifies the classification and measurement of share-based payment transactions On 20 June 2016, the International Accounting Standards Board (IASB) published final amendments to IFRS 2 that clarify the classification and measurement of share-based payment transactions: Accounting for cash-settled share-based payment transactions that include a performance condition Until now, IFRS 2 contained no guidance on how vesting conditions affect the fair value of liabilities for cash-settled share-based payments. IASB has now added guidance that introduces accounting requirements for cash-settled share-based payments that follows the same approach as used for equity-settled share-based payments. Classification of share-based payment transactions with net settlement features IASB has introduced an exception into IFRS 2 so that a share-based payment where the entity settles the share-based payment arrangement net is classified as equity-settled in its entirety provided the share-based payment would have been classified as equity-settled had it not included the net settlement feature. Accounting for modifications of share-based payment transactions from cash-settled to equity-settled Until now, IFRS 2 did not specifically address situations where a cash-settled share-based payment changes to an equity-settled share-based payment because of modifications of the terms and conditions. The IASB has intoduced the following clarifications: On such modifications, the original liability recognised in respect of the cash-settled share-based payment is derecognised and the equity-settled share-based payment is recognised at the modification date fair value to the extent services have been rendered up to the modification date. Any difference between the carrying amount of the liability as at the modification date and the amount recognised in equity at the same date would be recognised in profit and loss immediately. Material on this website is 2017 Deloitte Global Services Limited, or a member firm of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, or one of their related entities. See Legal for additional copyright and other legal information. Deloitte refers to one or more of Deloitte Touche Tohmatsu Limited, a UK private company limited by guarantee (DTTL), its network of member firms, and their related entities. DTTL and each of its member firms are legally separate and independent entities. DTTL (also referred to as Deloitte Global) does not provide services to clients. Please see deloitteabout for a more detailed description of DTTL and its member firms. Correction list for hyphenation These words serve as exceptions. Once entered, they are only hyphenated at the specified hyphenation points. Each word should be on a separate line. Home 187 Articles 187 Employee Stock Options Fact Sheet Traditionally, stock option plans have been used as a way for companies to reward top management and key employees and link their interests with those of the company and other shareholders. More and more companies, however, now consider all of their employees as key. Since the late 1980s, the number of people holding stock options has increased about nine-fold. While options are the most prominent form of individual equity compensation, restricted stock, phantom stock, and stock appreciation rights have grown in popularity and are worth considering as well. Broad-based options remain the norm in high-technology companies and have become more widely used in other industries as well. Larger, publicly traded companies such as Starbucks, Southwest Airlines, and Cisco now give stock options to most or all of their employees. Many non-high tech, closely held companies are joining the ranks as well. As of 2014, the General Social Survey estimated that 7.2 employees held stock options, plus probably several hundred thousand employees who have other forms of individual equity. That is down from its peak in 2001, however, when the number was about 30 higher. The decline came largely as a result of changes in accounting rules and increased shareholder pressure to reduce dilution from equity awards in public companies. What Is a Stock Option A stock option gives an employee the right to buy a certain number of shares in the company at a fixed price for a certain number of years. The price at which the option is provided is called the grant price and is usually the market price at the time the options are granted. Employees who have been granted stock options hope that the share price will go up and that they will be able to cash in by exercising (purchasing) the stock at the lower grant price and then selling the stock at the current market price. There are two principal kinds of stock option programs, each with unique rules and tax consequences: non-qualified stock options and incentive stock options (ISOs). Stock option plans can be a flexible way for companies to share ownership with employees, reward them for performance, and attract and retain a motivated staff. For growth-oriented smaller companies, options are a great way to preserve cash while giving employees a piece of future growth. They also make sense for public firms whose benefit plans are well established, but who want to include employees in ownership. The dilutive effect of options, even when granted to most employees, is typically very small and can be offset by their potential productivity and employee retention benefits. Options are not, however, a mechanism for existing owners to sell shares and are usually inappropriate for companies whose future growth is uncertain. They can also be less appealing in small, closely held companies that do not want to go public or be sold because they may find it difficult to create a market for the shares. Stock Options and Employee Ownership Are options ownership The answer depends on whom you ask. Proponents feel that options are true ownership because employees do not receive them for free, but must put up their own money to purchase shares. Others, however, believe that because option plans allow employees to sell their shares a short period after granting, that options do not create long-term ownership vision and attitudes. The ultimate impact of any employee ownership plan, including a stock option plan, depends a great deal on the company and its goals for the plan, its commitment to creating an ownership culture, the amount of training and education it puts into explaining the plan, and the goals of individual employees (whether they want cash sooner rather than later). In companies that demonstrate a true commitment to creating an ownership culture, stock options can be a significant motivator. Companies like Starbucks, Cisco, and many others are paving the way, showing how effective a stock option plan can be when combined with a true commitment to treating employees like owners. Practical Considerations Generally, in designing an option program, companies need to consider carefully how much stock they are willing to make available, who will receive options, and how much employment will grow so that the right number of shares is granted each year. A common error is to grant too many options too soon, leaving no room for additional options to future employees. One of the most important considerations for the plan design is its purpose: is the plan intended to give all employees stock in the company or to just provide a benefit for some key employees Does the company wish to promote long-term ownership or is it a one-time benefit Is the plan intended as a way to create employee ownership or simply a way to create an additional employee benefit The answers to these questions will be crucial in defining specific plan characteristics such as eligibility, allocation, vesting, valuation, holding periods, and stock price. We publish The Stock Options Book, a highly detailed guide to stock options and stock purchase plans. Stay InformedHome 187 Articles 187 Stock Options, Restricted Stock, Phantom Stock, Stock Appreciation Rights (SARs), and Employee Stock Purchase Plans (ESPPs) There are five basic kinds of individual equity compensation plans: stock options, restricted stock and restricted stock units, stock appreciation rights, phantom stock, and employee stock purchase plans. Each kind of plan provides employees with some special consideration in price or terms. We do not cover here simply offering employees the right to buy stock as any other investor would. Stock options give employees the right to buy a number of shares at a price fixed at grant for a defined number of years into the future. Restricted stock and its close relative restricted stock units (RSUs) give employees the right to acquire or receive shares, by gift or purchase, once certain restrictions, such as working a certain number of years or meeting a performance target, are met. Phantom stock pays a future cash bonus equal to the value of a certain number of shares. Stock appreciation rights (SARs) provide the right to the increase in the value of a designated number of shares, paid in cash or shares. Employee stock purchase plans (ESPPs) provide employees the right to purchase company shares, usually at a discount. Stock Options A few key concepts help define how stock options work: Exercise: The purchase of stock pursuant to an option. Exercise price: The price at which the stock can be purchased. This is also called the strike price or grant price. In most plans, the exercise price is the fair market value of the stock at the time the grant is made. Spread: The difference between the exercise price and the market value of the stock at the time of exercise. Option term: The length of time the employee can hold the option before it expires. Vesting: The requirement that must be met in order to have the right to exercise the option-usually continuation of service for a specific period of time or the meeting of a performance goal. A company grants an employee options to buy a stated number of shares at a defined grant price. The options vest over a period of time or once certain individual, group, or corporate goals are met. Some companies set time-based vesting schedules, but allow options to vest sooner if performance goals are met. Once vested, the employee can exercise the option at the grant price at any time over the option term up to the expiration date. For instance, an employee might be granted the right to buy 1,000 shares at 10 per share. The options vest 25 per year over four years and have a term of 10 years. If the stock goes up, the employee will pay 10 per share to buy the stock. The difference between the 10 grant price and the exercise price is the spread. If the stock goes to 25 after seven years, and the employee exercises all options, the spread will be 15 per share. Kinds of Options Options are either incentive stock options (ISOs) or nonqualified stock options (NSOs), which are sometimes referred to as nonstatutory stock options. When an employee exercises an NSO, the spread on exercise is taxable to the employee as ordinary income, even if the shares are not yet sold. A corresponding amount is deductible by the company. There is no legally required holding period for the shares after exercise, although the company may impose one. Any subsequent gain or loss on the shares after exercise is taxed as a capital gain or loss when the optionee sells the shares. An ISO enables an employee to (1) defer taxation on the option from the date of exercise until the date of sale of the underlying shares, and (2) pay taxes on his or her entire gain at capital gains rates, rather than ordinary income tax rates. Certain conditions must be met to qualify for ISO treatment: The employee must hold the stock for at least one year after the exercise date and for two years after the grant date. Only 100,000 of stock options can first become exercisable in any calendar year. This is measured by the options fair market value on the grant date. It means that only 100,000 in grant price value can become eligible to be exercised in any one year. If there is overlapping vesting, such as would occur if options are granted annually and vest gradually, companies must track outstanding ISOs to ensure the amounts that becomes vested under different grants will not exceed 100,000 in value in any one year. Any portion of an ISO grant that exceeds the limit is treated as an NSO. The exercise price must not be less than the market price of the companys stock on the date of the grant. Only employees can qualify for ISOs. The option must be granted pursuant to a written plan that has been approved by shareholders and that specifies how many shares can be issued under the plan as ISOs and identifies the class of employees eligible to receive the options. Options must be granted within 10 years of the date of the board of directors adoption of the plan. The option must be exercised within 10 years of the date of grant. If, at the time of grant, the employee owns more than 10 of the voting power of all outstanding stock of the company, the ISO exercise price must be at least 110 of the market value of the stock on that date and may not have a term of more than five years. If all the rules for ISOs are met, then the eventual sale of the shares is called a qualifying disposition, and the employee pays long-term capital gains tax on the total increase in value between the grant price and the sale price. The company does not take a tax deduction when there is a qualifying disposition. If, however, there is a disqualifying disposition, most often because the employee exercises and sells the shares before meeting the required holding periods, the spread on exercise is taxable to the employee at ordinary income tax rates. Any increase or decrease in the shares value between exercise and sale is taxed at capital gains rates. In this instance, the company may deduct the spread on exercise. Any time an employee exercises ISOs and does not sell the underlying shares by the end of the year, the spread on the option at exercise is a preference item for purposes of the alternative minimum tax (AMT). So even though the shares may not have been sold, the exercise requires the employee to add back the gain on exercise, along with other AMT preference items, to see whether an alternative minimum tax payment is due. In contrast, NSOs can be issued to anyone-employees, directors, consultants, suppliers, customers, etc. There are no special tax benefits for NSOs, however. Like an ISO, there is no tax on the grant of the option, but when it is exercised, the spread between the grant and exercise price is taxable as ordinary income. The company receives a corresponding tax deduction. Note: if the exercise price of the NSO is less than fair market value, it is subject to the deferred compensation rules under Section 409A of the Internal Revenue Code and may be taxed at vesting and the option recipient subject to penalties. Exercising an Option There are several ways to exercise a stock option: by using cash to purchase the shares, by exchanging shares the optionee already owns (often called a stock swap), by working with a stock broker to do a same-day sale, or by executing a sell-to-cover transaction (these latter two are often called cashless exercises, although that term actually includes other exercise methods described here as well), which effectively provide that shares will be sold to cover the exercise price and possibly the taxes. Any one company, however, may provide for just one or two of these alternatives. Private companies do not offer same-day or sell-to-cover sales, and, not infrequently, restrict the exercise or sale of the shares acquired through exercise until the company is sold or goes public. Accounting Under rules for equity compensation plans to be effective in 2006 (FAS 123(R)), companies must use an option-pricing model to calculate the present value of all option awards as of the date of grant and show this as an expense on their income statements. The expense recognized should be adjusted based on vesting experience (so unvested shares do not count as a charge to compensation). Restricted Stock Restricted stock plans provide employees with the right to purchase shares at fair market value or a discount, or employees may receive shares at no cost. However, the shares employees acquire are not really theirs yet-they cannot take possession of them until specified restrictions lapse. Most commonly, the vesting restriction lapses if the employee continues to work for the company for a certain number of years, often three to five. Time-based restrictions may lapse all at once or gradually. Any restrictions could be imposed, however. The company could, for instance, restrict the shares until certain corporate, departmental, or individual performance goals are achieved. With restricted stock units (RSUs), employees do not actually receive shares until the restrictions lapse. In effect, RSUs are like phantom stock settled in shares instead of cash. With restricted stock awards, companies can choose whether to pay dividends, provide voting rights, or give the employee other benefits of being a shareholder prior to vesting. (Doing so with RSUs triggers punitive taxation to the employee under the tax rules for deferred compensation.) When employees are awarded restricted stock, they have the right to make what is called a Section 83(b) election. If they make the election, they are taxed at ordinary income tax rates on the bargain element of the award at the time of grant. If the shares were simply granted to the employee, then the bargain element is their full value. If some consideration is paid, then the tax is based on the difference between what is paid and the fair market value at the time of the grant. If full price is paid, there is no tax. Any future change in the value of the shares between the filing and the sale is then taxed as capital gain or loss, not ordinary income. An employee who does not make an 83(b) election must pay ordinary income taxes on the difference between the amount paid for the shares and their fair market value when the restrictions lapse. Subsequent changes in value are capital gains or losses. Recipients of RSUs are not allowed to make Section 83(b) elections. The employer gets a tax deduction only for amounts on which employees must pay income taxes, regardless of whether a Section 83(b) election is made. A Section 83(b) election carries some risk. If the employee makes the election and pays tax, but the restrictions never lapse, the employee does not get the taxes paid refunded, nor does the employee get the shares. Restricted stock accounting parallels option accounting in most respects. If the only restriction is time-based vesting, companies account for restricted stock by first determining the total compensation cost at the time the award is made. However, no option pricing model is used. If the employee is simply given 1,000 restricted shares worth 10 per share, then a 10,000 cost is recognized. If the employee buys the shares at fair value, no charge is recorded if there is a discount, that counts as a cost. The cost is then amortized over the period of vesting until the restrictions lapse. Because the accounting is based on the initial cost, companies with low share prices will find that a vesting requirement for the award means their accounting expense will be very low. If vesting is contingent on performance, then the company estimates when the performance goal is likely to be achieved and recognizes the expense over the expected vesting period. If the performance condition is not based on stock price movements, the amount recognized is adjusted for awards that are not expected to vest or that never do vest if it is based on stock price movements, it is not adjusted to reflect awards that arent expected to or dont vest. Restricted stock is not subject to the new deferred compensation plan rules, but RSUs are. Phantom Stock and Stock Appreciation Rights Stock appreciation rights (SARs) and phantom stock are very similar concepts. Both essentially are bonus plans that grant not stock but rather the right to receive an award based on the value of the companys stock, hence the terms appreciation rights and phantom. SARs typically provide the employee with a cash or stock payment based on the increase in the value of a stated number of shares over a specific period of time. Phantom stock provides a cash or stock bonus based on the value of a stated number of shares, to be paid out at the end of a specified period of time. SARs may not have a specific settlement date like options, the employees may have flexibility in when to choose to exercise the SAR. Phantom stock may offer dividend equivalent payments SARs would not. When the payout is made, the value of the award is taxed as ordinary income to the employee and is deductible to the employer. Some phantom plans condition the receipt of the award on meeting certain objectives, such as sales, profits, or other targets. These plans often refer to their phantom stock as performance units. Phantom stock and SARs can be given to anyone, but if they are given out broadly to employees and designed to pay out upon termination, there is a possibility that they will be considered retirement plans and will be subject to federal retirement plan rules. Careful plan structuring can avoid this problem. Because SARs and phantom plans are essentially cash bonuses, companies need to figure out how to pay for them. Even if awards are paid out in shares, employees will want to sell the shares, at least in sufficient amounts to pay their taxes. Does the company just make a promise to pay, or does it really put aside the funds If the award is paid in stock, is there a market for the stock If it is only a promise, will employees believe the benefit is as phantom as the stock If it is in real funds set aside for this purpose, the company will be putting after-tax dollars aside and not in the business. Many small, growth-oriented companies cannot afford to do this. The fund can also be subject to excess accumulated earnings tax. On the other hand, if employees are given shares, the shares can be paid for by capital markets if the company goes public or by acquirers if the company is sold. Phantom stock and cash-settled SARs are subject to liability accounting, meaning the accounting costs associated with them are not settled until they pay out or expire. For cash-settled SARs, the compensation expense for awards is estimated each quarter using an option-pricing model then trued-up when the SAR is settled for phantom stock, the underlying value is calculated each quarter and trued-up through the final settlement date. Phantom stock is treated in the same way as deferred cash compensation. In contrast, if a SAR is settled in stock, then the accounting is the same as for an option. The company must record the fair value of the award at grant and recognize expense ratably over the expected service period. If the award is performance-vested, the company must estimate how long it will take to meet the goal. If the performance measurement is tied to the companys stock price, it must use an option-pricing model to determine when and if the goal will be met. Employee Stock Purchase Plans (ESPPs) Employee stock purchase plans (ESPPs) are formal plans to allow employees to set aside money over a period of time (called an offering period), usually out of taxable payroll deductions, to purchase stock at the end of the offering period. Plans can be qualified under Section 423 of the Internal Revenue Code or non-qualified. Qualified plans allow employees to take capital gains treatment on any gains from stock acquired under the plan if rules similar to those for ISOs are met, most importantly that shares be held for one year after the exercise of the option to buy stock and two years after the first day of the offering period. Qualifying ESPPs have a number of rules, most importantly: Only employees of the employer sponsoring the ESPP and employees of parent or subsidiary companies may participate. Plans must be approved by shareholders within 12 months before or after plan adoption. All employees with two years of service must be included, with certain exclusions allowed for part-time and temporary employees as well as highly compensated employees. Employees owning more than 5 of the capital stock of the company cannot be included. No employee can purchase more than 25,000 in shares, based on the stocks fair market value at the beginning of the offering period in a single calendar year. The maximum term of an offering period may not exceed 27 months unless the purchase price is based only on the fair market value at the time of purchase, in which case the offering periods may be up to five years long. The plan can provide for up to a 15 discount on either the price at the beginning or end of the offering period, or a choice of the lower of the two. Plans not meeting these requirements are nonqualified and do not carry any special tax advantages. In a typical ESPP, employees enroll in the plan and designate how much will be deducted from their paychecks. During an offering period, the participating employees have funds regularly deducted from their pay (on an after-tax basis) and held in designated accounts in preparation for the stock purchase. At the end of the offering period, each participants accumulated funds are used to buy shares, usually at a specified discount (up to 15) from the market value. It is very common to have a look-back feature in which the price the employee pays is based on the lower of the price at the beginning of the offering period or the price at the end of the offering period. Usually, an ESPP allows participants to withdraw from the plan before the offering period ends and have their accumulated funds returned to them. It is also common to allow participants who remain in the plan to change the rate of their payroll deductions as time goes on. Employees are not taxed until they sell the stock. As with incentive stock options, there is a one yeartwo year holding period to qualify for special tax treatment. If the employee holds the stock for at least one year after the purchase date and two years after the beginning of the offering period, there is a qualifying disposition, and the employee pays ordinary income tax on the lesser of (1) his or her actual profit and (2) the difference between the stock value at the beginning of the offering period and the discounted price as of that date. Any other gain or loss is a long-term capital gain or loss. If the holding period is not satisfied, there is a disqualifying disposition, and the employee pays ordinary income tax on the difference between the purchase price and the stock value as of the purchase date. Any other gain or loss is a capital gain or loss. If the plan provides not more than a 5 discount off the fair market value of shares at the time of exercise and does not have a look-back feature, there is no compensation charge for accounting purposes. Otherwise, the awards must be accounted for much the same as any other kind of stock option.